justinnovells

Jag sjönk djupare ner i soffan och drog täcket upp mot hakan. Det var lördag. Jag älskade lördagar, för det betydde alltid match och mys med vänner. Men det var ingen match idag, eller mys med vännerna. Matchen var inställd, för att det regnade,åskade och blixtrade alldeles för mycket. Så jag satt i soffan med en rykande kopp te och tv:en som visade The Last Song. Mamma och pappa var iväg och handlade och skulle vara borta i några timmar till. Ryan låg uppe på sitt rum och sov, även fast klockan var halv tre på dagen. Mamma hade gett mig stränga order om att jag skulle väcka honom vid två. Men det hade inte gått hur mycket jag än sparkat och slagit  på honom. Så jag hade gett upp och krupit upp i soffan istället. Jag tog försiktigt en klunk te och kände hur det brännande vattnet åkte ner i halsen. Varmt var det iallafall. Idag var en sådan dag, då jag var sugen på allt. Godis, mat, frukt, bär och läsk. Fast jag egentligen inte åt godis och drack läsk.

Min mobil på bordet framför mig plingade till. Ett nytt sms.

Från: Tränaaaaren

"Tjejer, ta och packa ihop era match grejer snabbt. Match om en och en halv timme. Vi ses här om en timme! Hemma match! :)"

Snabbt stängde jag av tv:en och hoppade ut från mitt bo. Gud vad kallt det var ovanför täcket. Samtidigt som jag kollade ut genom fönsterrutorna , hördes tunga steg gå ner för trappan. Ryan var äntligen vaken. "Har du äntligen vaknat?" Sade jag och flinade mot Ryan. Han himlade med ögonen mot mig. "Skulle du inte spela match idag?" Jag nickade mot Ryan. "Jo, om en timme! Kan du vara super snäll och skjutsa mig? Jag inte intresserad av att gå dit." Ryan skrattade och log. "Jo klart syster yster! Men jag fixar lite mat och sedan så åker vi. Gå och packa dina grejer nu. Vem möter ni idag?"  Jag flinade. "Toronto. Vi ska kötta!!" Ryan gjorde tummen upp mot mig och sedan gick jag mot grovköket. Där tog jag mitt ny tvättade matchställ och packade ner det, mina skor i och mina benskydd.  En handduk dök även ner i den. Sedan gick jag upp på mitt rum och tog min fotbolls necesär.

Jag tog sista den tuggan och reste mig sedan upp. Jag tackade för maten och berättade att vi skulle åka om tio minuter. "Är det okej om vi svänger inom och hämtar Chaz också?" Jag nickade och sade att det var okej. Jag gick upp för trappan och fortsatte sedan in på mitt rum. Där satte jag upp håret i en tofs. Jag satte klämmor för att håret skulle stanna kvar och tog sedan på mig mitt matchställ. Över det tog jag mina tränings byxor med mina initialer på det ena låret. Även min tränings tröja. Där var klubbens märke och några reklam märke och texter. Jag var så taggad på att spela match idag.

Med Ryan och Chaz i framsätena i bilen och jag i baksätet så parkerade vi på parkeringen vid fotbolls planerna. Vi gick ut ur bilen och tillsammans började vi gå mot den stora lokalen som låg mitt i området med fotbollsplanerna. Det var här som jag tränade fyra gånger i veckan och spelade match oftast en gång i veckan. Jag spenderade mitt liv här, mitt liv var här, på en fotbollsplan tillsammans med en fotboll. Ryans arm lades runt min axlar och han drog in mig i en stor kram vid dörren. "Lycka till nu och kötta. Jag och Chaz sitter på läktaren och hejar." Chaz drog in mig i en kram direkt efteråt och önskade mig lycka till han också.

Jag gick med snabba steg in i lokalen och svängde in i omklädningsrummet där mitt lag satt. Dem hälsade på mig och sedan satte jag mig ner och började ta av mig min överdragsdress och tog på mig benskydden, strumporna och skorna. Tränarna gick igenom hur vi skulle spela och sådant idag medans jag knöt på mig mina skor. När dem var på och alla var klara, reste vi oss upp och gick ut i samlad trupp. Framför oss gick 95: killarna i sina matchkläder. Melker skulle vara där just nu, han spelade i p95:orna. Emma, min lagkamrat, petade på mig och pekade sedan mot killen med nummer 8 på ryggen. Melker. Jag tog sats om sprang sedan fram och hoppade upp på hans rygg. Han tog ett steg framåt för att hitta balansen och lade sedan händerna på mina lår för att hålla mig kvar på ryggen. Båda lagen skrattade tillsammans åt mig. Men vi ramlade inte för det, utan Melker fortsatte gå med mig på ryggen bakom sina lagkamrater. "Snygg röv Nessa!" Utbrast Emma och jag bröt ut i ett skratt. "Tack. Din röv är ju hetare." Emma skrattade och flinade mot mig. Melker smekte mina lår och jag lutade fram huvudet och kysste honom. Han kysste mig tillbaka och verkade vilja ha mer hela tiden. "Senare älskling." Sade jag och drog mina läppar ifrån hans oemotståndliga läppar. Vi kom ut från lokalen och jag hoppade ner från hans rygg. Killarna skulle åt ena hållet och tjejerna åt det andra hållet. Vi gick tillsammans mot fotbollsplanerna där läktaren var halvfull. Motståndarlaget kollade länge på oss när vi gick förbi dem. Dem såg allt lite nervösa ut. Det var bra, när man var nervös spelade man inte alls lika bra.

Domaren blåste i sin visselpipa att matchens första halvlek var avklarad. Vi ledde med 2-0. Somsagt, dem var nervösa det märktes. Dem var väldigt osäkra, så vi tog alla våra chanser att göra mål. Men deras målvakt, hon var duktig. Hon fångade nästan alla våra målförsök. Jag gick mot Ryan och Chaz. Jag gick upp för läktaren och satte mig på stolen bredvid Chaz. "Tjena!" Sade jag och vinkade lite med handen. Dem sade hej och Chaz började berömma oss. "Jag vet Chaz. Vårat lag är bäst. Mycket bättre än killarna. Men deras målvakt är typ sjuk. Hon fångar allt." Sade jag. Killarna skrattade. "Det är så det är lillen. Men kolla, är inte det Melker?" Chaz pekade bort mot en kille som visst det var Melker. Han stog tillsammans med sitt lag och kollade på planen där vi skulle spelade. Melkers blick mötte min och jag vinkade och skickade en slängkyss. Han skrattade och flinade mot mig. Ryan muttrade något med: 'Jag kan inte med honom.'

Jag skrattade och slog till honom på armen. "Du behöver inte orka med honom. Det är inte du som är tillsammans med honom direkt." Jag hörde hur mitt namn ropades och inte förens nu märkte jag att alla stog redo på planen. Jag sade ett snabbt hejdå och hoppade sedan ner från läktaren och joggade bort till mitt lag. Jag ställde mig framme vid bollen, då vårat lag började med bollen. Jag passade till Emma som sedan passade till mig. Jag passade till Johanna i mitt lag som i sin tur passade vidare. Jag sprang upp mot mål och fick bollen passad mot mig och började springa upp ännu närmare mål. Men jag hann inte så långt innan två tjejer från motståndar laget kom mot mig. Jag dömde av motståndet till målet och konstaterade att jag kanske skulle klara av att skjuta. Snabbt gjorde jag mig redo och sköt sedan ett hårt skott som flög rakt in i mål. Målvakten hade inte en chans att ta den. Mina lagspelare hoppade på mig.

Det var fem minuter återstående av matchen. Vi ledde med 4-1. Toronto spelarna hade nog kommit på att dem höll på att förlora nu. Så dem spelade ett snabbt men väldigt slarvigt spel. Jag stog i mitten av planen och väntade på att något skulle hända när jag såg en boll komma flygandes med världens fart mot mig och träffade mig rakt i magen. Jag tappade andan. Jag vet inte hur länge, men jag föll ner på marken iallafall. När jag kunde andas igen, hade jag alla runtom mig. Läkaren kom springandes och satte sig ner bredvid mig. Jag reste mig upp efter ett tag och kände hur hela mitt huvud snurrade. Gud. Det vinglade och jg kände hur det brände i halsen. En påse hölls fram framför munnen på mig när spyan kom ut ur munnen på mig. Någon höll bort mitt hår och någon annan smekte min kind. Jag flyttade huvudet åt sidan när jag kände att jag var klar. Någon torkade mig runt munnen. Jag mötte min tränares oroliga blick. "Butler, inget mer spelande!"

Jag skakade på huvudet och sade att jag kunde spela. Tränaren såg tveksam ut, men gav sedan med sig. Men jag skulle nog lyssnat på tränaren för i nästa sekund så kom det ännu en boll men även en fot träffade mig i magen. Andan tappades ännu en gång och denna gången föll jag hårt ner på marken. Motståndaren som sparkat mig i magen, landade på mig eftersom hon tappat balansen. Ännu en gång samlades alla runt om mig och nu kom påsen fram direkt. Min mage vändes ut och in och det brände i halsen när jag spydde ut det i påsen. När jag var klar, försökte jag resa mig upp. Men direkt när jag kom upp på benen, föll jag ihop igen.  Tårar samlades i mina ögon och började rinna ner för mina kinder när jag kände smärtan i min kropp. "Jag är här syster. Sch, gråt inte. Kom här."

Ryan bar upp mig med armen under mina knäveck och den andra armen runt min rygg. "Ryan, jag kan inte andas." Sade jag panikslaget. För det kunde jag inte. Det gick inte. "Jodå! In genom näsan och ut genom munnen." Sade Ryan. Jag försökte och kände hur det nu gick att andas igen. Men huvudet snurrade fortfarande. Ryan gick mot läktaren och satte sig ner där med mig i sin famn. "Hur går det? Din fot ser skadad ut!" Utbrast Chaz. Jag ryckte på axlarna och kollade ner på min fot. Mycket väl såg den skadad ut och den gjorde ont. Jag böjde mig ner för att knyta upp min sko och ta av mig den. Jag drog även av strumpan. Min fot var svullen och helt illröd. Jag rörde försiktig på foten lite, men smärtan ilade genom mig. Den var vrickad. Helt klart. Det kunde inte vara sant.

Jag gick försiktigt fram till dörren och öppnade den. Jag gick genom korridoren och mötte många av killarna i Melkers lag. "Vad har hänt Nessa?" Frågade dem oroligt. "Vrickad fot." Sade jag och stannade upp och lutade mig mot väggen. Det var betungande för foten att hålla upp hela mig, så jag försökte luta och stödja mig mot saker. Melker kom gåendes med två av killarna i hans lag. Dem såg alla tre glada och ny-duschade ut. "Vad har hänt Nessa?" Ropade Melker och skyndade sig mot mig. "Vrickad fot" sade jag hest. Jag hade blivit helt hes av allt gråtande. "Aoch! Hur hände det?" Frågade en av killarna i Melkers lag. "Det hela började med att jag blev träffad av en boll i magen och tappade andan i några sekunder. Jag tror att jag vred foten på något sätt när jag trillade. Och sedan ungefär två minuter efter så fick jag ännu en boll i magen och nu sparkade även tjejen som skjutit bollen mig i magen. Och när jag trillade där, tror jag att jag vred till foten ännu mer." Killarna grimaserade. Jag tror nog att alla vet hur ont det gör att vricka foten. ‘’ Du får en lugn helg framför dig!" Sa en av killarna. Jag skrattade och nickade. ‘’ Ja, en lugn helg! Det ska bli väldigt skönt faktiskt. Även fast jag vill spela. Men det är väl lika bra att vila foten.’’ Killarna nickade och log mot mig. ‘’ Nessa! Läkaren är här nu. Skynda dig!’’ ropade en tjej i mitt lag. Jag skyndade mig till tjejernas omklädningsrum.

‘’Så, ta det lugntt hela helgen, foten i högläge. På söndag, kan du ta korta promenader och om det inte känns nästa vecka, kan du vara med på träningarna lite försiktigt. Lycka till!’’ sade läkaren och gick sedan. Jag bytte snabbt om för att sedan möta Ryan och Chaz för att kunna komma hem. Bilen åkte över Stratfords gator och stannade på vår uppfart inte så långt efter.