justinnovells

"Vanessa och Ryan! Skynda er! Vi har en överraskning!" Ropade mamma. Jag skyndade mig ner för trappan. Det hade gått fyra dagar sedan jag skadade mig och nu kunde jag vara med och träna och röra mig normalt igen. Bara på dem fyra dagarna hade min kropp hunnit bli stel. Så det var otroligt skönt att vara med på träningen igår.

"Vi har köpt en sommarstuga. Vi köpte den i fredags, men har velat vänta att berätta för er. Det är redan bestämt att vi kommer åka dit nästa vecka tillsammans med Pattie, Justin och Somers. Vi vill såklart ha med oss er båda." Jag log. "Min fotboll då?" Frågade jag. Mamma skrattade och pappa log mot mig. "Stugan ligger 10 minuter med bil från en tågstation och en timme härifrån så du kommer lätt till dina träningar, gumman! " Jag log.

"Ska någon med ut och springa?" Frågade jag. Vi satt i uterummet och hade precis ätit upp. När ingen svarade mig spände jag blicken i Ryan. "Säker att du inte vill följa med din älskade syster på en liten springtur? Jag lovar att det blir roligt. Vi kommer springa och springa." Ryan skakade på huvudet. "Tyvärr syster, du får klara dig själv. Vilket jag tror att du gör. Spring på. Du kanske möter Chaz och Justin påvägen. Dem ska snart komma hit."

Med mina rosa färgade springskor, mina löparbyxor, sport-BH och mitt tränings linne på mig satte jag i mina hörlurar i öronen, la ner mobilen i mobil fickan på armen. Jag ropade hejdå och gick sedan ut och stängde dörren efter mig.

Jag vände och började springa tillbaka. Jag såg två killar gå framför mig, men jag brydde mig inte. Jag sprang i ett bra tempo och hade hållt det under hela tiden. När jag kände hur min fot började göra ont, saktade jag av och började gå istället. Det var inte lönt att köra slut på foten. Det var bättre att hålla den i bra form nu tills den var helt bra igen. "Hey! Vanessa?" Hörde jag en röst. Jag vände kollade åt hållet där rösten kommit från. Det var Justin och Chaz. "Ja?" Sa jag och saktade av så vi gick i samma tempo alla tre. "Hur långt sprang du?" Frågade Justin och log mot mig. "6 km" berättade jag och log tillbaka. "Wow. Jag förstår inte hur du orkar." Jg skrattade åt Chaz och sedan gick vi tre den lilla biten som var kvar hem.

Jag satt nyduschad med pappa i soffan och kollade fotboll. Mina fötter låg på pappas lår och hans händer låg på mina smalben. "Vem tror du vinner" frågade pappa. Jag skrattade. Han visste redan vem jag trodde skulle vinna. "Real Madrid helt klart! Kolla på Ronaldo bara, han spelar som en ängel idag." Real Madrid spelade mot Barcelona. Jag har och kommer alltid att vara ett stort fan av Real Madrid, så därför var det klart att jag hoppades att dem skulle vinna. Min dröm var att kunna se Real Madrid spela live någon gång, det hade varit så coolt. Att kunna säga att 'jag har sett Ronaldo i verkligheten'. Men kanske skulle min dröm bli sann till hösten. Det har gått ett ryckte ett tag nu, att vårat fotbollslag ska åka till Spanien i höst på träningsläger. Det hade varit rena rama drömmen. Rycktes har också berättat att vi kanske ska få spela med Real Madrid också, så drömmen blir bara bättre och bättre. Även fast det kanske inte är sant, så har jag rätt att drömma om det.

"Vad hittar Zara och Mabel på idag?" Frågade pappa nyfiket. Det var halvlek i matchen just nu. Real Madrid ledde med 2-1. Det var en mycket jämn match, så det var viktigt att vara med i matchen för att hänga med. "Dem skulle plugga. Vi har vårat sista prov imorgon." Pappa nickade och spände blicken i mig. "Har du pluggat? Spring upp och hämta dina böcker så förhör jag dig." Jag reste mig upp och gick upp för trappan. När jag gick förbi Ryans rum, ropade Justin på mig. "Vad står matchen?" Jag skrattade.  "2-1 till Real." Killarna gjorde att jubel inne på Ryans rum. Skattandes gick jag bort till mitt rum och tog mina böcker och anteckningsblock. Vi hade prov i SO, jag har alltid tyckt att det har varit svårt med SO, men detta provet var lätt att plugga till.

Matchen slutade 2-1 och jag kunde allting som stog i boken och anteckningarna. Så provet, skulle gå bra. "Är det fotboll direkt efter skolan imorgon eller kommer du hem innan?" Frågade mamma. "Fotboll direkt. Träningen är slut klockan sju, så jag hinner äta hemma också. Men jag vet inte om jag ska prata med Melker efter träningen. Det har gått alldeles för långt nu." Mamma nickade. "Vad har gått alldeles för långt?" Jag tog ett djupt andetag. "Jag tror jag ska göra slut med honom. Vi har inte träffats sedan i lördags, inte ens talat i telefon med varandra." Mamma nickade och kramade om mig. "Om det verkligen känns rätt för dig, gör det då." Jag nickade och sade sedan godnatt.

Jag skrev det sista på provet och reste mig sedan upp. Tog min mobil i lådan och lämnade in provet. Läraren sade hejdå till mig och jag öppnade dörren och gick ut i korridoren. Där ute stog nästan alla i min klass. Dem kollade nyfiket på mig. Jag gjorde tummen upp mot dem och öppnade mitt skåp. Min väska var redan packad med läx böcker och sådant som jag behövde. Jag tog ut den och lutade mig sedan in i skåpet för att ta ut min stora fotbollsväska. Det tog imot ganska mycket, eftersom jag fått trycka in den i skåpet. "Behöver du hjälp?" Andades Melker i mitt öra. "Jag klarar det." Sa jag och drog ut den. Jag tog min jacka och låste sedan mitt skåp. Fotbollsväska hängde jag över axeln och min skolväska hängde jag i armvecket. "Vad var det du ville prata om? Vi får ta det snabbt. Jag ska till en kompis snart." Sade Melker och gick framför mig ut genom dörrarna och ställde sig med armarna i kors. "Du är verkligen en super bra kille och sådär. Men vi passar inte tillsammans längre. Fotbollen tar upp alldeles för mycket tid, så mycket tid att vi inte hinner med varandra. Det funkar tyvärr inte så. Vi passar bättre som vänner. Så Melker, jag vill göra slut." Jag tog ett djupt andetag och kollade på Melker. Tårar rann ner för kinderna på mig. Melker bara kollade på mig, men sa sedan: "Om du säger det så. Hejdå Vanessa." Sa han och gick sedan. Tårarna rann nu oavbrutet ner för kinderna. Jag såg hur bussen jag skulle åka med, körde förbi.

Efter att ha fått ett nej från både mamma och pappa om dem kunde hämta mig, ringde jag Ryan. Men svarat blev att han skrev prov och att jag kunde ringa Justin. Så det var det jag gjorde nu. "Hej det är Justin." Sa Justin. "Hej Justin, det är Vanessa. Ryan sa att jag kunde ringa dig. Han kan inte hämta mig för att han skriver prov, så om du kan, så hade det varit super snällt om du kunde hämta mig och köra mig till fotbollen? Jag missade bussen och det tar för lång tid att gå." Justin svarade att han kom på direkten. Så jag gick och satte mig så han snabbt kunde hämta upp mig. Jag kollade rakt fram och såg hur Melker gick där med armen runt en tjej. Tårarna började rinna ännu en gång. Var det kompisen han skulle träffa? En bild körde fram framför mig. Jag reste mig upp och gick till passagerar dörren och öppnade den. Jag satte mig ner och lade bak mina väskor i baksätet. Jag kramade sedan Justin. "Varför gråter du?" Frågade Justin oroligt. Jag torkade bort tårarna från kinderna, men det kom bara nya hela tiden. "Jag och Melker har gjort slut. Och nu när jag satt och väntade på dig, såg jag att han gick med armen runt en tjej. Är jag så värdelös att han går vidare direkt?" Tårarna rann ner för kinderna likt ett vattenfall nu. "Nej, klart inte Vanessa! Du är en jätte bra tjej!" Sade Justin och kramade mig. Jag tryckte mitt huvud mot hans hals och drog in ett djupt andetag. Damn, han luktar gott.

Under dem tio minuterna vi satt i bilen, hade vi hunnit prata väldigt mycket. Jag hade fått reda på att Justin var tillsammans med Selena Gomez. Men att han hade tappat känslorna och inte kunde ha ett förhållande på så långt avstånd nu när han var här i Stratford. Men Justin visste inte hur han skulle kunna göra slut med henne. För han hade inte hjärta att göra slut över telefon. Jag hade gett förslag om att jag kunde följa med till Los Angeles om han inte ville åk själv. Det hade Justin tyckt att det var ett jätte bra förslag, men att han skulle tänka på det. Jag gick in i omklädningsrummet där mina lagkamrater satt. Dem sade alla ett hej och jag började direkt byta om till mina tränings kläder. Jag tog på mig dem höga strumporna över benskydden. Mina fotbolls skor knöt jag på mig. Mina lagkamrater reste sig upp och hängde sina väskor över axlarna. Jag packade ihop mina saker och följde sedan efter resten av mitt lag. Skrattandes så gick vi alla tillsammans ut till våra tränare. Jag skulle nog kunna spela bort tankarna om Melker.

Jag öppnade dörren in till huset och gick in i vardagsrummet där det hördes röster ifrån. Där inne satt mamma, pappa, Pattie, Justin, Chaz och Ryan. Det var levande ljus tända på bordet framför dem och på samma bord var det jordgubbar, äpple, mango, vindruvor och andra frukter och bär. "Hej." Sa jag hest och hostade sedan. Allt gråtande idag, hade gjort mig hes och hostig. "Hej gumman! Hur gick träningen?" Sa mamma och sträckte ut armarna mot mig. Jag gick mot henne och satte mig i hennes knä och kramade henne. "Bra. Min fot gör inte ont längre." Pappa som satt bredvid mamma och mig, la handen på mitt lår. "Hur gick provet?" Jag skrattade och gjorde tummen upp. Det hade verkligen gått bra. Jag hade svarat på alla frågorna och fått till vettiga och utförliga svar. "Har du pratat med Melker?" Sa mamma tyst till mig.Jag nickade. "Jag gjorde slut med honom. Men medans jag väntade på att Justin skulle hämta mig, gick han och hade armen runt en annan tjej." Sa jag.Ryan harklade sig i andra soffan. Jag vände blicken mot honom. Han visade en blick att han hört vad vi pratat om och om det var sant. Jag nickade och reste mig sedan upp. Jag hade fått en del gräsfläckar idag. Jag tog min stora väska och gick in i tvättstugan. Där packade jag upp alla mina saker och la det som skulle tvättas i tvättlådan.   Jag gäspade och kollade klockan på min mobil. 19:30. Jag kunde inte gå och sova nu iallafall. Jag gick till dem andra igen och satte mig hos mamma och pappa igen. Och där satt jag resten av kvällen. Med huvudet på mammas axel och benen i pappas knä.

____________________________________________________________________________________________

Vad tyckte ni? Förlåt för lång väntan!! :(
Iallafall. Kommentera vad ni tyckte och vad ni tror kommer att hända. 

Random fråga: Tycker ni bloggen är bättre när jag är själv eller när Agnes var med också? Var helt ärliga! 

Mitt svar: Jag vet inte riktigt.. Älskade när Agnes var med och tycker det är sådär att vara själv. Men jag vet helt ärligt inte.. :(